Browsing articles by "Clementz, författare på Reflect - Sida 4 av 5"

Kommentar – webbpanelkommitten kvalitet webbpaneler

jan 11, 2013   //   by Clementz   //   Nyheter, Paneler  //  No Comments

Tidigare under hösten har webbpanelkommittén (sammansatt av Surveyföreningens styrelse) utkommit med en rapport kring kvalitet och webbpaneler.  Bland annat SMRN (Scandinavian Market Research News) har bett oss kommentera vår uppfattning om innehållet och de eventuella synpunkter vi har på webbpanelkommitténs arbete.

Vad webbpanelkommittén försökt att åstadkomma enligt vår uppfattning är att legitimisera vissa typer av Internetpaneler (sannolikhetsurvalsrekryterade) framför andra typer av paneler (självrekrytering). Vad kommittén valt att framhäva är att så länge de traditionella statistiska mått (ex svarsfrekvens) är möjliga att ta fram (även om de visar att kvaliteten är så låg att resultatet utifrån traditionella termer inte bör användas överhuvudtaget), så är de företatg som arbetar enligt dessa metodiker mer ambitiösa än andra företag. (sid 14) ”… stickprovet till den specifika webbpanelundersökningen erhållits genom sannolikhetsurval. Undersökningar utförda på detta sätt återspeglar en hög ambitionsnivå hos undersökaren.”

Det framgår dock väldigt otydligt att enligt de kvalitetsmått som förespråkas så bör i princip samtliga panelundersökningar som genomförs idag och då i synnerhet de som arbetar enligt kommitténs kvalitetsterminologi förpassas till första bästa papperskorg. Känslan som erhålls efter att läst rapporten från pärm till pärm är att rapporten snarare är ett beställningsjobb från traditionella aktörer som är livrädda för ny konkurrens, än en rapport som syftar till att driva kvalitetsarbete kring paneler framåt.

Det som alla känner till men få vågar yppa är att de företag som arbetar enligt kommitténs rekommendationer ofta har mycket stora problem med att träffa exempelvis unga män i sina undersökningar.

Vad branschen faktiskt behöver och vad vi som köpare av Internetpaneler behöver är en betydligt mer sober syn på interneturval som förstår att de tider då svarsfrekvenser på telefon blev 70% är sedan länge förbi, och att de metoder som tidigare varit norm numera är passé på grund av enorma kvalitetsproblem (läs, sannolikhetsrekryterade internetpaneler). Sannolikt är en kombination av olika metoder för olika målgrupper i särklass bäst infallsvinkel för att få ut bättre data.

Vi tar inte ställning för någon aktör i vår kommentar, men vi tar ställning för att de metoder som kommittén förespråkar (direkt eller indirekt) inte håller måttet. Vi säger att det saknas best practice på området, och vi säger att idag (till skillnad från för 20 år sedan) så alla insamlingar fyllda av betydligt större problematik vilket innebär att många av de traditionella sätten att mäta kvalitét helt enkelt är undermåliga.

Webbpanelkommitténs rapport finner du här

Status Internetpaneler

jan 3, 2013   //   by Clementz   //   Nyheter, Paneler  //  No Comments

Under det senaste decenniet har Internetpaneler gått från att vara en obskyritet till att bli marknadsundersökares gunstling. Kommer detta fenomen att hålla i sig? En fråga vi skall spekulera i lite längre fram.

Vi delar passionen för Internetpaneler med andra i branschen, möjligheterna som givits oss är fantastiska. Inte minst eftersom vi kan vi använda oss av multimediafunktionalitet, men det finns många vinster.

– Lägre kostnader

– Snabbare insamling

– Mer kontroll över multinationella studier

– Bredare leverantörsurval

Osv.

Under flera år, och framförallt senaste året, har vi noterat flera eskalerande problem för oss och för branschen.

– Flera av de dominerande panelföretagen i Sverige försöker underminera kvalitetsdiskussionen genom olika typer av certifieringar och ISO stämplar som påvisar att de har ”den enda vägen”, medans sanningen är att enligt deras egna kvalitetsmått är deras produkter närmast värdelösa.

– Trots många aktörer på marknaden ter det sig omöjligt att få studier genomförda överhuvudtaget i vissa länder. Exempelvis Norge har visat sig överhopat med problem, trots stor efterfrågan. Antingen saknar aktörerna relevant panelstorlek, och de som har relevant panelstorlek har istället problem med att agera professionellt.

– Behovet av att justera ”panelfel” ökar närmast kvadratiskt från år till år. Alltifrån straightliners till speeders. Det väcker ju närmast frågan vem som faktiskt svarar i slutändan på ens panelundersökningar oavsett kvalitetsdiskussionerna runtomkring.

– Kravbilden på formulär eskalerar. Matrisfrågorna som undersökarna tidigare tyckt varit en av vinsterna med internetundersökningar är nu närmast av sådan art att det inte ens går att få svar på längre. Ingen panelmedlem med aktning tar sig tiden att svara seriöst på dessa frågor.

Allt ovan är tämligen oroväckande. De företag som dominerar på marknaden är oförmögna att analysera och komma med konkreta råd kring hur situationen skall förbättras. Andra undersökningsföretag väljer att se mellan fingrarna.

Vår fråga blir, hur länge är detta hållbart? Är 2013 året då paneler börjar att se sin nedgång? Sannolikt kommer panelen i dess nuvarande form att förändras. Pga kvalitetsproblem måste nya metoder fram, eller gamla tillbaka. I dagsläget är de flesta panelundersökningar i paritet med en enkät på sista sidan i en dagstidning, något som gäller oavsett hur panelen rekryterats.

NPS – Net Promoter Score

sep 26, 2012   //   by Clementz   //   Kundlojalitet, Kundnöjdhet, NPS, Nyheter  //  No Comments

Vi trillade över en intressant artikel som SEB’s NPS – Net Promoter Score ansvarig länkade ut nyligen.

http://blogs.forrester.com/harley_manning/12-08-31-the_holy_war_over_net_promoter_is_it_the_ultimate_way_to_measure_customer_experience

Framförallt sista stycket är läsvärt

”In our new book, Outside In, my co-author Kerry Bodine and I profile companies that excel at various aspects of customer experience. Those that are great at using Net Promoter Score use it as part of an overall system – whether they pair it with their own custom mix of perception and outcome metrics or adopt the extended Net Promoter system that grew out of the original NPS research. Regardless of the details of their approach, they don’t use “the one number” as their only number (a classic trap for marketing managers), nor do they go down the rat hole of debating the nuances of NPS math (a classic trap for customer intelligence managers).”

Det vill säga, att mäta ambassadörsskap är en av flera viktiga parametrar för att ha en välkonstruerad kunduppföljningsmetodik.

Vad är en bra medarbetarundersökning?

sep 25, 2012   //   by Clementz   //   Medarbetarundersökningar, Nyheter  //  No Comments

Det är en fråga som vi borde ställa oss oftare, och troligen är det fler företag som borde göra samma sak. Under de verksamma år vi haft som företag har vi löpande utvecklat vårt synsätt på medarbetarundersökningar, och vi tänkte i detta inlägg visa en liten tidslinje kring våra tankar och hur vi nått fram till där vi är idag.

 2002 – 2006 / Vi gör som andra gör (medarbetarundersökning v1)

Som i många andra branscher agerade vi copy cat kring de koncept vi erbjöd. Det är inte direkt svårt att få tag i olika medarbetarundersökningsformulär eller presentationer, och till skillnad från många projekttyper är medarbetarundersökningar något som i hög utsträckning är standardiserat. Själva mätningen var oerhört fokuserad på begreppet nöjdhet. Runt nöjdheten studerar vi olika delfaktorer (Ex: arbetsmiljö, information osv) och hur nöjda medarbetarna är med dessa. I slutändan slutar varje års medarbetarprojekt med någon typ av leverans av vilka faktorer folk är nöjda med och vilka de är missnöjda med, samt en drivkraftsanalys för att påvisa vilka områden som ökar nöjdheten mest om de blir åtgärdade.

Vi frågade oss själva huruvida detta är en bra medarbetarundersökningsmodell? Svaret är att som trivselundersökning är det möjligen lovvärt, men vår uppfattning är att i många fall saknade vår modell (och många andras modeller) viktiga komponenter som faktiskt förklarar varför folk känner som de känner på en arbetsplats.

I dagsläget är de allra flesta företagen kvar på denna nivå, och merparten av medarbetarundersökningarna som görs kommer inte längre fram än såhär.

2007 – 2010 / Vad är egentligen viktigt? (medarbetarundersökning v2)

Självkritiska till många projekt vi levererat genom åren tog vi oss en rejäl funderare på vad som gör en medarbetarundersökning bra. Vi ifrågasatte framförallt hur medarbetarundersökningarna lyckats bli vad de blivit och huruvida de områden som mäts faktiskt är de rätta områdena? Ex: Hur bra kan arbetsmiljö bli på en bilverkstad? Kan däckverktygen bli tillräcklig ergonomiska? Vi studerade vad internationellt ledande forskare på området såsom Hackman och Morgesson kommit fram till för att identifiera vad som egentligen borde undersökas och hur det påverkar hur nöjda medarbetare är.

Resultatet blev Reflects ”Work Design Model” som baserats på de insikter som ledande forskare kommit fram till vad gäller hur nöja medarbetare är. Modellen var ett rejält omtag från vår tidigare utgångspunkt. Denna modell kändes avsevärt mycket mer korrekt i vad den faktiskt mäter (och den skiljer sig en del från de mer klassiska medarbetarundersökningarna), men någonting kändes utmanande för oss även när vi arbetat med detta som utgångspunkt.

Denna modell resulterade sällan i något konkret som företaget faktiskt kunde åtgärda (Ex: arbetsmiljö och lönevillkor som är kritiska faktorer dök ofta upp på åtgärdslistan, men vilket företag kan chockhöja personers löner? Hur konkret är arbetsmiljö att åtgärda? Vad betyder ens arbetsmiljö i förlängningen?). Insikten är att vi blivit experter på att mäta hur en arbetsplats ser ut, men inte hur företaget kan göras bättre.

2011 – 2012 / Vad kan göras bättre? (medarbetarundersökning v3)

Med nya insikter och ännu mer kunskap inom vår organisation kände vi oss tvungna att återigen ifrågasätta våra utgångspunkter. Vad är egentligen viktigt i en medarbetarundersökning? Är det att kunna berätta hur en arbetsplats ser ut eller är det att kunna berätta hur en organisation skall kunna fungera bättre? Vi tror det senare, och vi begav oss på jakt efter ny kunskap om hur vi kan åstadkomma detta. Vi investerade ytterligare tid i att studera hur en medarbetarundersökning som mäter trivsel, istället skall bli en medarbetarundersökning som mäter faktorer som ledningen har möjlighet att kunna påverka. Detta har lett fram till den modell vi i dagsläget använder oss av, en modell som innebär att hela strukturen på våra undersökningar är konstruerat utifrån principen att företaget skall kunna åtgärda i princip varje enskild faktor som vi mäter, samt att dessa faktorer inte nödvändigtsvis skall resultera i nya stora utgifter för företaget.

Styrkan i detta är att organisationen får ett riktigt underlag för förbättringar och inte bara en statusindikation för hur organisationen mår.

2012+ / Är det lönsamt? (medarbetarundersökning v4)

Även om vi idag känner att våra modeller håller mycket hög klass kring medarbetarundersökningar är vi ödmjuka och erkänner att dessa fortfarande går att förbättra. Det finns i dagsläget forskning som pekar på att kopplingen mellan lönsamhet och nöjda medarbetare är mycket svagare än man tidigare trott vilket innebär att många tidigare självklara sanningar utmanas (Läs en av många artiklar här). Vi är inte klara ännu med vilka implikationer detta får för våra modeller, men vi lägger stor kraft på att fortsätta att vara de ledande i Sverige inom medarbetarundersökningsteori (och framförallt medarbetarundersökningspraktik).

Kontakta gärna oss för att prata mer om medarbetarundersökningar i olika former.

Låt bli att göra fel undersökningar!

Vi lovade i föregående inlägg att förutom att berätta vad vi tycker de flesta företag bör ägna sig åt, även vad de bör låta bli att ägna sig åt. Vi ser tämligen ofta stora belopp i organisationer som läggs på undersökningar som det är högst tveksamt om de har någon som helst nytta av. Här är det dock svårt med någon ordning på undersökningarna eftersom det är mindre intressant hur onödigt det är eftersom det i sak är onödigt.

Så utan någon vidare ordning

Mediatracking

Konstigt nog är det här kanske den mest vanliga studietypen hos företag. Man skulle kunna tro att det är för att det är så oerhört viktigt att ”följa utvecklingen för varumärket”, men om sanningen ska fram så är det snarare så att för undersökningsföretag är tracking en av de mest lönsamma och lukrativa tjänster som går att sälja. I en bransch där obeordrade projekt och osäkerhet karaktäriserar morgondagen representerar trackingstudierna stabilitet. Med handen på hjärtat, hur ofta slutar dock inte analyserna i något av följande…

  • ”Ja det har inte hänt så mkt nytt…”
  • ”Det där är inom felmarginalen så vi kan inte riktigt säga att det där är pga av reklamfilmen”
  • ”Det är lite osäkert om det är för att konkurrenterna varit duktiga”.

I praktiken är det så att i mycket få fall levererar den klassiska månatliga veckostudien det som den ska leverera, och då tar vi hänsyn till att man kombinerar en rad olika datakällor som mediainvesteringar, säljsiffror mm.

Däremot har det visat sig att i många fall är trackingdata lämpligt att göra helt andra analyser på (på helårsnivå t ex) eftersom det finns så oerhört stor mängd intervjuer (t ex vissa målgruppsanalyser, märkeskannibalism etc), men frågan är om det inte då hade varit smartare att faktiskt göra mer omfattande punktstudier när de väl görs. Vi tycker det!

Kampanjmätningar / Obsmätningar

Även här har vi en hel del synpunkter som företag. Vi förstår vikten för många marknadschefer att kunna leverera det berömda ”kvittot” som en Obsmätning/kampanjmätning/eftertest (många namn för samma sak) representerar idag. Det finns tillfällen då detta är viktigt, men med hänsyn till hur undermåliga dessa mätningar ofta är, undrar vi om det i 9 fall av 10 inte finns bättre måttstockar för framgång än att genomföra en surveyundersökning. Säg exempelvis att vi genomför en kampanjmätning åt en svensk bank som nyligen gjort en större satsning i olika medier. Om kampanjens syfte är att skapa försäljning, driva trafik till hemsida eller göra något snarlikt, försök då att nyttja den informationen som måttstock på framgång. Inte nog med att det är mycket kostnadseffektivare, information är betydligt mer korrekt (eftersom webbsidestatistik har betydligt mindre felmarginal än vad en obsmätning har).

Notera att ovan är generella betraktelser och inte nödvändigtsvis stämmer in på ert företags förutsättningar, men kanske dessa tankar ger er möjlighet att begrunda huruvida ni kan jobba med information effektivare.

Vilka undersökningar tycker ni att vi bör göra?

Det är en av de första frågor vi möter när vi träffar nya företag eller beslutsfattare. Nu finns det inga självklara svar på den frågan eftersom de flesta företag har unika förutsättningar, men det finns tämligen goda riktlinjer kring vad vi tycker man bör göra och varför det bör göras. Lika viktigt som vad som bör göras är också vad som inte bör göras, vi återkommer om detta i ett senare inlägg. Vi stöter ofta på företag som lägger en stor mängd pengar på undersökningar som de faktiskt inte bör göra alls.

Så här kommer en liten miniguide kring vad vi generellt rekommenderar (Kontakta oss gärna så ger vi kostnadsfritt ett förslag på vad vi tycker ni bör göra).

1. Kundnöjdhet

Mät någon form av kundnöjdhet (eller snarlik mätning, typ NPS, Customer Retention mm). Kunderna är navet i verksamheten, och är dom av någon anledning missnöjda så kommer företaget på sikt sannolikt få problem. När vi skriver kundnöjdhet så kan det i sin tur bestå av flera olika typer av studier beroende på typ av företag. Exempelvis en biltillverkare bör kanske titta dels på nöjdhet kring produkten mer övergripande, men även göra ”processmätningar” kring de olika kontaktytor kunden har, ex vid service av bil. Ett B2C företag som Coca Cola kan göra något tämligen enkelt här och snarast baka in NKI studierna i andra studiemodeller. Var noga med att tänka igenom hur ofta dessa mätningar bör göras (Ex: i en bransch med långa cykler kan mätningar genomföras mer sällan, medans i snabbcykliska branscher bör studierna genomföras regelbundet)

2. Medarbetarundersökning.

För företag som är över 20 anställda så får detta anses vara en självklar undersökning. Vad vi tycker är viktigt är att när du anlitar ett företag för att genomföra någon typ av medarbetarundersökning, se till att de kan förklara hur de tänker leverera resultat så att du som chef faktiskt kan åtgärda något i verksamheten. Exempelvis om de anställda är mindre nöjda med sin ”arbetsmiljö” så är det väldigt oprecist för att driva någon typ av reell förändring.

3. Positionering / Segmentering / Konkurrentanalys

Det här gäller i synnerhet B2C företag. Det är oerhört kritiskt att bygga kunskap som kan fungera som en katalysator för marknadsföring och produktutveckling. Positioneringsstudier och olika typer av segmenteringsmodeller är nyckelkomponenter till att trimma företagets erbjudande, ta fram relevanta produkter och marknadsföra dom på rätt sätt, till rätt målgrupp. För B2B företag är det ofta andra parametrar än imageparametrar som gör att företag är framgångsrika (men långt ifrån endast). Här bör snarare ngn typ av konkurrentanalys genomföras för att förstå vad konkurrenterna är bra på / dåliga på för att utveckla det egna företagets USPar.

Samtliga dessa tre är det vanliga för 90% av företagen. Det blir den självklara utgångspunkten för att stå stadigt informationsmässigt. Kontakta oss mer än gärna för en förutsättningslös diskussion om vad ert företag bör göra och framförallt vad ni inte bör göra.

Menybaserad Conjoint

sep 12, 2012   //   by Clementz   //   Conjoint, Nyheter, Priselasticitet  //  No Comments

Utifrån kan man tycka att mycket i undersökningsbranschen står still och att lite händer på marknaden, men sanningen är en annan. I vårt kära Sverige läggs förvisso oerhört lite pengar på R&D när det gäller undersökningar, men internationellt händer det desto mer.

Av det som närmast rör Reflect och som vi är intresserade av, har vi följt utvecklingen av det som kallas MBC (MenuBased Conjoint) sedan en längre tid. Som bekant när man genomför vanliga conjoint studier så är utgångspunkten alltid att en person som besöker en butik/handelsplats väljer en produkt/tjänst. Problemet med denna utgångspunkt är att oerhört många affärer bygger på att kunden köper till extratjänster eller stödprodukter. Tänk er mobiltelefoninköp där kunden köper en extra laddare till exempel, men kanske ett ännu bättre exempel är när en person besöker en hamburgerrestaurang och om den då vill ha extra dipp mm.

MBC skall förhoppningsvis göra att marknadssimuleringar och prognosticeringar blir mer flexibla framgent och ytterligare förstärker möjligheterna för företag att skräddarsy sina erbjudanden. Vi hoppas att få chansen att prova detta tillsammans med någon av våra kunder under det närmaste året.

För att läsa mer om MBC och hur det fungerar

Technical Paper 1
Technical Paper 2

Exempel segmenteringspresentationer

sep 11, 2012   //   by Clementz   //   Internationellt, Kundsegmentering, Nyheter, Segmentering  //  No Comments

För att hitta inspiration för att utveckla verksamheten är det nyttigt att titta utanför Norden emellanåt. I Sverige är det fortfarande väldigt få undersökningsföretag som har kapacitet att ta fram och implementera riktiga segmenteringsmodeller, och bland kommunikationsbyråer är det troligen ännu färre. Därför är det alltid glädjande att se utanför landets gränser för att hitta inspiration hur andra tänker och som kan inspirera framåt och utveckla tankarna kring segmenteringar och målgruppsanalyser.

Här kommer några bra presentationer

Exempel 1

Exempel 2

Vi hoppas att fler företag får upp ögonen för hur segmenteringar kan effektivisera deras vardag och kommer fortsätta lyfta exempel kring hur det går att resonera kring segmenteringar.

Conjoint

aug 12, 2012   //   by Clementz   //   Conjoint, Nyheter, Priselasticitet  //  No Comments

Vad är Conjoint?
Egentligen är Conjoint mer av en metod än en produkt. Conjoint är en förkortning av ”CONsider JOINTly”. Detta innebär att man kan mäta hur olika attribut och egenskaper samverkar med varann i en reell valsitation som kan figurera i verkliga livet.

Nedan är ett exempel på en sådan valsituation

Vad är så speciellt med Conjoint?

Det som skiljer Conjoint från många andra undersökningsmetoder är att själva datainsamlingen är så intuitiv. Istället för att fråga ”hur viktigt är X när du väljer produkt” så kan samma information extraheras genom konkreta valsituationer för den som intervjuas.

Detta ger väldigt omfattande möjligheter och är för de flesta konsumentinriktade företag en självklarhet för att exempelvis optimera prissättning.

Vad används Conjoint till?

  • Här några exempel:
  • Optimera prissättning
  • Identifiera affärspotential
  • Simulera marknader
  • Skapa förståelse om marknadens interaktion
  • Förstå drivande attribut för en produkt/kategori
  • Marknadsprogonosticering
  • Varumärkesvärderingar
  • Och mycket mer

Men det kanske viktigaste med ovan är att Conjointen ofta görs en gång för att göra allt ovan! Dvs, när en Conjoint genomförs, samlas data in för att kunna arbeta med samtliga de frågor som nämns ovan.

Dataspel är en folkrörelse – 81 procent spelar i Sverige

apr 20, 2011   //   by Clementz   //   Nyheter  //  No Comments

Antalet dataspelare är fler än någonsin tidigare. Större upplevelse, nya speltyper och nya plattformar ligger bakom ökningen.

Försäljningen av dataspel har ökat med 149,7 procent från 2000 till 2009, vilket kan jämföras med Sveriges BNP som ökade med 15,1 procent under samma period. Mer visuellt imponerande upplevelser och nya typer av spel har fått fler att spela. Denna trend med nytillkomna spelare bekräftas i en undersökning av Reflect genomförd under januari med 900 respondenter, 15-60 år gamla. Hela 81 procent svarar att de spelar.

– Tidigare var dataspel ett betydligt mer utbrett folknöje i USA jämfört med Sverige. Nu ligger Sverige nästan i nivå med USA, där 83 procent spelar enligt TNS NIP/Newzoo, säger Martin Lindell, analytiker på Dataspelsbranschen.

Könsfördelningen är också relativ jämn. I Sverige svarar 84 procent av männen att de spelar och 78 procent av kvinnorna. Sett till speltyp så föredrar kvinnor pussel (45%) och sociala spel (39%), medan män svarar att de spelar action (71%), racing (41%) och sport (38%).

I Sverige får man ej göra undersökningar på barn under 15 år utan föräldrarnas tillstånd. Medierådet har gjort en stor kartläggning i sin rapport Unga & Medier 2008. I den svarar 83 procent av barn och unga 9-16 år att de spelar dataspel.

Med utvecklingen är spel som kulturform snart lika stor som böcker och film även när det gäller antalet konsumenter.

Resultatet av undersökningen redovisas i bifogad pdf samt presenteras i faktafoldern ”Dags att spela dataspel” som finns att hämta från: http://www.dataspelsbranschen.se/media/109788/dags%20att%20spela%20dataspel.pdf

Om Dataspelsbranschen
Dataspelsbranschen är en paraplyorganisation som samlar och sammanställer dator- och tv-spelsbranschens gemensamma ansvar och frågor och kommunicerar dessa. Dataspelsbranschen är branschföretagens representant i det offentliga samtalet och gentemot samhället i övrigt.

Bakom Dataspelsbranschen står branschföreningarna Spelplan-ASGD och MDTS, som företräder utvecklare, producenter (Spelplan-ASGD) respektive förlag och distributörer (MDTS). Dataspelsbranschen representerar ej spel om pengar, gambling, poker, dobbel eller liknande.

Kundcitat om Reflect
-Reflect är oerhört flexibla och snabbfotade. Från starten fram till rapporten gick förloppet med undersökningen oerhört smidigt. Förutom service med bra datatabeller levererade de en rapport som underlättade vår kommunikation av undersökningens resultat säger Martin Lindell ansv marknad Datastpelsbranschen.

Sidor:«12345»